Värde och effekter
Personrörlighet från akademin ut till externa organisationer har visat sig vara en framgångsrik byggkloss för strategisk samverkan, samtidigt som det bidrar till ökad samverkansskicklighet för individen och bidrar till högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning.
Personrörlighet bidrar också till ökat nyttiggörande och stärker lärosätets delaktighet i samhällsutvecklingen. Projektet PAUS har utvecklats från tidigare liknande rörlighetsprojekt; KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan och KLOSS AkUt och har valt att fokusera extra på några delar som känns extra viktiga att lyfta fram när det kommer till satsningar på personrörlighetsprogram:
Värde och effekter för individ och organisation personrörlighet kopplat till utbildningskvalitet och studentmedverkan, finansiering av personrörlighet och hur det skulle kunna vara en del av lärosätenas ordinarie processer och verksamhet samt meritering och samverkansskicklighet.
Avsnitt 1
Värde och effekter av personrörlighet
Avsnitt 2
Utbildningskvalitet & studentmedverkan
Avsnitt 3
Finansiering av personrörlighetsprogram
Avsnitt 4
Meritering och samverkansskicklighet
Sagt av ledningspersoner på lärosäten
Det är fantastiskt stimulerande att träffa duktiga personer från civilsamhälle, industri och offentlig sektor! Genom personrörlighetsprogram, och de relationer och nätverk med en mängd olika personer bortom akademin som skapas, får studenter en alldeles unik inblick i olika sammanhang som kan tänkas vara en framtida arbetsplats eller arbetsform. Att bli exponerad för yrkesverksamma med annan kunskap och unika erfarenheter i en tilltänkt framtida arbetsmarknad är oerhört värdefullt och bidrar till hög kvalitet i utbildning. Förmåga till en utvecklad empati, en ökad förståelse för en annan kunskapsbas och att sätta sig in i andras upplevelser, samt en förmåga att skapa tillit, är några bidrag som studenter får del av när lärosäten har satsat på personrörlighetsprogram.
Peter Dobers Dekan och ordförande i strategiska samverkansrådet, Södertörns högskola
PAUS har varit ett bra och konkret verktyg för att möjliggöra för forskare och lärare att fördjupa och ta steget vidare in i olika samverkansprojekt. Det ligger helt i linje med Örebro universitetets vision om att verka för en kunskapsbaserad samhällsutveckling och deltagande organisationer har uttryckt värdet av dessa utbyten. Samtidigt underlättar detta för att erfarenhet och lärdomar för utveckling av utbildning och forskning kommer in till universitetet från det omgivande samhället.
Sofia Larsen Avdelningschef kommunikation och samverkan, Örebro universitet
Samhället och näringslivet är i ständig förändring och vi måste se till att våra lärare får en djupare förståelse för de utmaningar och möjligheter som företag och organisationer möter i vardagen. Personrörlighetsprogram är oerhört viktiga för att kunna integrera externa parters perspektiv och erfarenheter i våra utbildningar, och på så sätt kan vi både öka kvaliteten på utbildningarna och relevansen för samhället i stort.
Andreas Larsson Vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap Blekinge tekniska högskola
För att kunna öka relevansen av vår verksamhet samt kontinuerligt, tillsammans med vår omgivning, öka kvaliteten i våra utbildningar så krävs ett nära samarbete med de omgivande miljöerna till Högskolan i Borås. Genom att skapa strukturer och möjligheter i verksamheten såsom t.ex personrörlighetsprogram så stärker vi vår organisation och våra studenters och medarbetares kompetens och förståelse för samspelet mellan akademin och det omgivande samhället.
Mats Tinnsten Rektor Högskolan i Borås
Avsnitt 1
Värde och effekter av personrörlighetsprogram och personrörlighet
Värde för lärosätet
Syftet med personrörlighet är att öka möjligheterna till samverkan. Beroende på vad lärosätets mål och visioner är, kan personrörlighet användas som ett effektivt verktyg för att nå dit. Det kan handla om att skapa fler och nya kontaktvägar och utökade nätverk och att fler forskare/lärare börjar samverka. Utbyten kan också fördjupa redan befintliga relationer och användas för att bygga upp strategiska allianser och partnerskap för att stärka lärosätets delaktighet i samhällsutvecklingen.
Kunskapsutbyte
Genom kunskapsutbyte och strategiska allianser mellan lärosäten och aktörer i samhället ökar möjligheten till att hitta innovativa lösningar på framtidens utmaningar. Det finns ett stort värde för lärosätet att visa upp sin kompetens och kunskapsbas och säkerställa att kunskapen kommer till nytta i samhället.
Kvalitet och relevans
Ökad samverkan leder till relevans- och kvalitetsförbättring inom forskning och utbildning och verksamhetsutveckling för den externa organisationen. Genom detta skapas också effekter och värden som ibland kan vara långt mer viktiga i det stora perspektivet.
Sagt av deltagare
Det är av stort värde för den som forskar om en organisation eller en verksamhet att både kunna vistas i verksamheten och ha en möjlighet att på ett mer naturligt sätt än intervju kunna diskutera verksamheten med utförarna.
Särskilt lyckade var de olika studiebesöken med studenter från lärosätet. Utöver det har lärarens närvarande på myndighetens vetenskapliga råd varit väldigt uppskattat och gett oss nya perspektiv och feedback på vår forskningsrelaterade verksamhet.
Mycket positivt! Vi värdesätter utbytet med akademin och skulle gärna ha fler liknande utbyten!
Värde för individen
Relevans, nätverk / kontakter, metoder / metodutveckling och perspektiv / förståelse är tydliga värden som framkommit både i KLOSS AkUt och PAUS. Samverkan väcker nya värdefulla frågor och utmanar till att reflektera över den egna verksamheten med hjälp av en utomståendes blick.
Bredare perspektiv
Vid en vistelse breddas vardagen och nya krav ställs på akademikern med bredare perspektiv utanför lärosätet. Ett mycket stort värde ligger i att uppleva en annan verklighet och möta den situation som studenterna möter i arbetslivet efter examen.
Kompetensutveckling
Det skapas ny kunskap med förnyad och relevant undervisning samt möjligheter för samverkansparter att bidra till, och påverka innehållet i utbildningar och kurser. Att båda parter engageras likvärdigt ger synergisk effekt och erfarenheter som skapas ger stor verkandegrad och relevans i undervisningen. Således ökar förståelsen för att kompetensutveckling via t.ex samverkan ökar kvaliteten på utbildningen för studenternas bästa.
Det som varit bra är att jag fått testa min kunskapsnivå kring mitt kärnfokus i en kommersiell kontext och ökat min förståelse kring de utmaningar ett företag i näringslivet ställs inför.
En forskningsrapport blev en bok med deras hjälp och massor med medial uppmärksamhet som hade varit svår att få till på annat vis.
Värde för mottagarorganisationen
För mottagarorganisationen är kompetensförsörjning ett viktigt motiv till samarbete, oavsett om det handlar om student- eller forskningssamarbeten. Med studentsamarbeten har organisationen möjlighet att bygga en kompetensförsörjningsbas och genom forskningssamverkan får man tillgång till nya forskningsresultat.
Nyfikenhet och nytänkande
För mottagarparten medför också närvaron av forskare och lärare i verksamheten ny kunskapsöverföring åt alla håll vilket i sin tur skapar nyfikenhet och nytänkande även bland de som inte är direkt involverade i personrörligheten. Gemensamma diskussioner och utvecklingssamtal väcker nya frågeställningar och ny kunskap som för mottagarorganisationen skapar stora värden. De får bland annat insikt i forskningsstatus inom deras områden som ger incitament till egen forskning och utveckling. (Konsolidering av kompetens)
Sagt av deltagare
Vi är intresserade av att externa forskare jobbar med vårt material och kommer med nya synpunkter på det.
Mycket bra initiativ som ökar möjligheten till samarbete mellan olika statliga myndigheter.
Jag upplevde att gruppen på företaget kanske blev lite glatt förvånade att deras jobb och erfarenhet hade ett värde för akademin.
Sammantaget kan jag bara säga att det har varit otroligt värdefullt för mig detta och att utbytesordningen absolut borde behållas forever. Det har varit ovanligt enkla beslutsprocesser och genomförandet har funkat mycket bra för min del i alla fall.
I början fanns det frågor om sekretess, men efter ett tag blev en nästan som en i gänget.
Som forskare har jag fått tillgång till ett unikt material. Men jag har också fått nya kontakter och perspektiv på hur man kan forska på inom mitt område.
Jag är trovärdig inom ett nytt område.
Jag har mest fått tillgång till material för ett forskningsprojekt som har varit mycket givande och har jag fått tillgång till en verksamhet som jag forskar om. Jag blev en slags insider som var mycket givande för projektet.
Resultat från workshop, lärmöte 29 augusti 2019.
Bild av Anna Hedman AHA-byrån.
Avsnitt 2
Utbildningskvalitet och studentmedverkan
Utveckla kvalitet och relevans
En tredjedel av KLOSS AkUts vistelser hade som uttalat mål att genom personrörlighet utveckla kvalitet och relevans i utbildning. PAUS har förstärkt detta lärande genom att varje vistelse skett med fokus på utbildningssamverkan och studentmedverkan och processer som främjar livslångt lärande. Det uttalade syftet var att dokumentera erfarenheter samt möjliggöra erfarenhetsutbyte och lärande kring utbildnings- och studentrelaterad personrörlighet från akademin till externa organisationer och ambitionen var att vistelserna skulle leda till ökat studentengagemang.
Detta formulerades utifrån varje lärosätes utbildningsverksamhet och arbetslivsanknytning i utbildningen.
Exempel
Studentperspektiv: Varje vistelse med utbildnings- och studentfokus skulle resultera i ett antal examensarbetsteman, där värdorganisation och akademin var engagerade som handledarresurser.
Studentengagemang: Akademiker och värd kunde bjuda in studentgrupper till värdorganisationen för en "erfarenhetsdag" med arbetslivsanknytning.
Studentdelaktighet: En student som skrev uppsats följde en akademiker i rörelse till värdorganisationen och de under några månader har en samtida vistelse med tydligt utbildningsfokus. Eller att studenter deltog i kursmoment som utvecklades i samverkan.
Lärosäten kan behöva se över hur man kan underlätta för den här typen av verksamhet då en utmaning med studentmedverkan under en vistelse är de långa administrativa processerna för att ändra innehållet i kurser och utbildningsprogram. Detta gör att praktiska moment med mottagarorganisationerna inte alltid går att planera in i redan färdigställda kursplaner på tillräckligt kort tid.
Sagt av deltagare
Upplevelsen avgjorde mitt val av studie.
Majoriteten av mina kurskamrater hittade ämnen för sina masteruppsatser, ett par har sökt praktikplats och kontakter genom kursen har varit värdefulla för våra fortsatta arbeten. Min studie blev inledningen till min mastersuppsats.
Det har framförallt varit utvecklande för studenterna som mött en framtida arbetsgivare, och de har nästan samtliga använt temat från perioden, i sina masteruppsatser.
För undervisningen och studenterna är det väldigt givande att möta nya platser och sammanhang så länge det förklaras hur dessa kopplar till kursernas mål. Samarbetet har gett mig idéer om ett utökat samarbete med mottagarorganisationen.
Studenterna har varit djupt involverade, som kursdeltagare i den gemensamma masterkursen.
Studenterna har inte varit direkt involverade men de får del av frukterna av samarbetet i och med att personer från mottagarorganisationen varit gästföreläsare, jag har pratat i undervisningen om den forskning jag bedrivit där etc. Det finns också nu upparbetade kontakter – ännu mer än tidigare – mellan oss där de t.ex. kan bidra till utvecklingen av program och kurser.
För studenterna har det haft en direkt effekt i de två kurser det integreras. De har fått veta vad mottagarorganisationen gör, hur denna bedriver genusarbete, hur ett arkiv fungerar, hur man kan forska där.
Att stora relativt omfattande projekt kan genomföras med begränsade resurser om alla parter är engagerade och drivna. Att studenterna är en ovärderlig tillgång i sådana arbeten och att dessa visar ett enormt engagemang, självständighet och mognad när de ges ansvar och utrymme!
Resultat från workshop, lärmöte 29 augusti 2019.
Bild av Anna Hedman AHA-byrån.
Avsnitt 3
Finansiering av personrörlighetsprogram
En mycket viktig fråga för ett personrörlighetsprogram är givetvis dess finansiering. En diskussion som förts inom ramen för detta projekt och dess föregångare KLOSS AkUt har varit om och när personrörlighet kan bli en så eftertraktad och attraktiv aktivitet att lärosätena i större omfattning väljer att finansiera detta helt med egna medel.
Intresse från externa aktörer
Som tidigare nämnts var en av KLOSS AkUt-projektets rekommendationer att ”Särskild finansiering för akademikers ”arbetstid i rörelse” tycks fortsatt vara nödvändig”. Exempel som lyftes fram från KLOSS AkUt var att finansieringen kan vara en utmaning då det lätt kan bli en fråga om ekonomi för institutionen och vara svårt att skapa utrymme för personrörlighet. En möjlighet som diskuterades var uttalat intresse från en del av de externa aktörerna att bidra med finansiering till utbyten, dock främst då i mindre omfattning som medfinansiering t ex i form av att förlänga ett pågående utbyte eller ge det mer tid avseende procentdel för akademikern.
En annan möjlighet beskrevs som att använda kompetensutvecklingstid för vistelser i annan sektor, där drivkraften hos individen då är att utveckla sin kompetens inom ett särskilt område.
Lärdomar
Inför föreliggande PAUS-projekt togs tidigare lärdomar från KLOSS Akut och andra program i beaktande och finansieringsfrågan med dess utmaningar och möjligheter har också vidare varit ett viktigt område inom PAUS-projektet. I PAUS har medfinansiering från deltagande lärosäten av olika grad varit en central del och man kan här se en utveckling med kraftigt ökad andel medfinansiering jämfört med föregångaren KLOSS AkUt som hade 17,5% totalt av sina utbyten finansierade av lärosätesmedel – motsvarande siffra för PAUS-projektet är 63 %.
Framtida planer
Några av de deltagande lärosätena i PAUS har planer på att fortsätta driva personrörlighetsprogram i olika omfattning, finansierade av interna medel. På KI finns sedan 2011 praktikprogram för doktorander och disputerade forskare med 1-3 månaders vistelse hos extern part. För doktorandpraktiken finansieras programmet genom kommittén för utbildning på forskarnivå och till forskarpraktikprogrammet kommer merparten av finansieringen genom de s.k. omställningsmedel som finns på lärosätet.
Stort värde för hela organisationen
Personrörlighetsprogram där fler individer deltar från samma lärosäte ger stort värde för hela organisationen och blir ett effektivt verktyg för att förverkliga lärosätets strategier. De externt finansierade rörlighetsprogram som finns ger mycket för individen men bidrar inte med samma kraft till lärosätets utveckling.
Källor: RJ Flexit5, SSF Strategisk mobilitet6 och SSF Sabbaticals7 och Marie Sklodovska Curie programmet inom Horizon 2020 och Horizon Europe 8
Resultat från workshop, lärmöte 29 augusti 2019.
Bild av Anna Hedman AHA-byrån.
Sagt av deltagare
Jag är så tacksam för denna möjlighet och hoppas att den kommer att finnas för fler.
PAUS-programmet var mycket bra och jag hoppas att universitetet följer upp satsningen med egen finansiering av liknande verksamhet.
Avsnitt 4
Meritering och samverkansskicklighet
Något som lyfts fram som ett tydligt hinder för personrörlighet i både KLOSS 1C, KLOSS AkUt och nu även i PAUS är att samverkan fortfarande inte automatiskt är meriterande, dvs. att det akademiska systemet/kulturen inte värdesätter samverkan och personrörlighet som meriterande vid sidan av vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet.
Den som väljer att göra ett utbyte i en annan organisation drivs ofta av den egna övertygelsen om att det är viktigt med samverkan, att det gynnar utbildning och forskning men också den egna personliga utvecklingen och samverkansskickligheten.
Samverkansskicklighet
Om vi börjar med själva samverkansskickligheten handlar den om flera olika delar. Till att börja med hur väl man genomför ett projekt eller en aktivitet för att uppnå ett visst resultat. Vidare handlar det också både om individens förmåga att förstå själva samverkansprocessen och vad som kan påverka denna, samt om individens faktiska kvalifikationer i form av genomförda samverkansaktiviteter och utvecklingen av sin förmåga genom erfarenheter av dessa (MerSam-projektet)9. Mycket av det som beskrivs som samverkansskicklighet enligt MerSam-projektets undersökning är något som alla som gör ett personrörlighetsutbyte utvecklas inom.
God förmåga att bygga relationer
En förutsättning för ett lyckat personrörlighetsutbyte är att individen har, eller utvecklar, en god förmåga att bygga relationer genom att vara nyfiken och lära känna sina nya kollegor. Detta genom att skapa förtroende och tillit samt ha förståelse för den andra organisationens behov, önskemål och förväntningar. Ett lyckat utbyte kräver också att individen har god förmåga att leda samverkansprocessen mot det gemensamma målet. Ett framgångsrikt utbyte, med avseende på goda effekter kräver också att individen kan reflektera över sina samlade lärdomar och erfarenheter, sprida dem till sina kollegor och implementera dem i utbildning och forskning.
Samverkan är ömsesidig
Skicklighet i individens samverkan visas också genom förståelse av partnerorganisationens verksamhet och sammanhang då samverkan är ömsesidig. För utbyten med student- och utbildningsfokus handlar det om att lyfta hur studenters lärande och förbättrad utbildning är effekter av samverkan.
Att forskare och lärare utvecklar sin samverkansskicklighet och meriterar sig inom samverkan ger inte bara utveckling för individen utan utvecklar även verksamheten och har en direkt positiv effekt på kvalitet och relevans i forskning och utbildning.
Förutom själva samverkansskickligheten finns fler uppenbara delar i personrörlighet som borde kunna vara meriterande, direkt eller i ett lite längre perspektiv, för akademikern (KLOSS AkUt)
- För de akademiker som i sin karriärtrappa ser förtroende- och ledningsuppdrag som viktiga delar bör personrörlighet kunna lyftas fram som meriterande. Betänk t ex råd med externa deltagare t ex. Positivt här med stöd från t ex institutionsledning i frågan.
- Att använda själva utbytet som ett forskningsprojekt som kan bli publicerat
- Se till att kunna räkna in utbytet i forskningsmeriteringen
- Det har på några ställen (i Ref-materialet) setts en svag tendens till att utåtgående personrörlighet kan vara mer meriterande för lärarrollen snarare än forskarrollen. Se till då att inte missa att lyfta fram det meriterande kopplat till utbytet för lärarrollen.
- Ge material som kan användas i egen forskning för vidare meritering.
- Kan ge ett kontaktnät som eventuellt kan användas för egeninitierade forskningsprojekt i framtiden för vidare meritering.
- En indirekt positiv effekt genom den personliga kompetensutvecklingen som det medför (kanske mer av mervärde men själva erfarenheten i sig borde kunna vara meriterande om den lyfts fram på rätt sätt i ett CV. Bidrar då till en meritportfölj inom samverkan.)
Sagt av deltagare
Jag tycker mig än mer än förr se potentialen i att genomföra forskning där parter utanför akademien ingår, där de kommer in och faktiskt formulerar: Var behöver vi mer kunskap? Jag kommer att involvera min samverkanspartner i kommande forskningsansökningar.
Jag har utvecklat min förmåga att förhålla mig agilt till den möjligheter som ges.
Att vara drivande utan att ha total kontroll
Jag har utvecklat min förmåga till att leda och samverka i en variation av aktiviteter som har både djup och komplexitet
Nya perspektiv som forskare genom kritiska frågor till resonemanget kring forskningsresultat
I möten med aktörer jag normalt inte samverkat med har jag identifierat betydelsen och effekterna av att vara lyhörd genom att ta del av olika perspektiv, önskemål och behov.
Resultat från workshop, lärmöte 29 augusti 2019.
Bild av Anna Hedman AHA-byrån.
Processens 4 steg
1. Initiering
Syfte
Finansiering
Strategi
Utlysning & ansökan
Rekommendationer
2. Genomförande
Mål och förväntningar
Planering
Mottagande organisation
Studentmedverkan
Rekommendationer
3. Uppföljning
Rapport och reflektion
Kommunikation och spridning
Utvärdering
Meritvärde och samverkan
4. Justering
Strategi
Resultat och uppföljning
Praktiska detaljer